Hajom och foder dit, ställning bort

Nu har vårat vackra, grå Hajom-fönster kommit på plats och det blev precis lika fint som vi hoppats på. Hajom är ett öppningsbart fönsterparti som man skjuter åt sidan istället för att öppna som en dörr.

Vi har även fått upp en del hörnfoder på panelen och panelen i sig är i stort sett klart bortsett från där garaget ska sitta.

 

Sen så försvann ställningen kring huset sakta men säkert igår också och fram trädde huset i hela sin prakt. Jag kan verkligen inte få nog av att titta på det och tänka ” här ska vi faktiskt bo!”.

 
 
 
Det grå Hajom-fönstret som blir utgången till balkongen. Plintarna ska gjutas i nästa vecka till den.
 

Sakta men säkert

Efter att ha varit med om stomresningsdagen, då det lyftes både väggar och tak på plats på bara en dag, så känns det som det sedan dess gått väldigt långsamt i jämförelse.

 

Vi har dock fått panel på plats på en kortsidan av huset, där det saknades. Vi har fått en väldigt fin grå ytterdörr. Det lilla fönstret i vårat sovrum är på plats och hängrännor sitter på taket. I går kväll tyckte vi skym att vårat Hajom-fönster kom på plats i mörkret också och det ska undersökas vidare i kväll.

 

Vi beställde kakel i helgen också. Det grå och vita toner i stora badrummet, vitt och svart i lilla badrummet och grönt i hallen. De känns tidlösa och något vi inte kommer att tröttna på. I alla fall inte på ett gäng år.
Det här med kakel var inte det lättaste. Vi är bundna till Konradssons genom Götenehus och bokade tid hos dem för att just detta. Vi kommer dit en eftermiddag efter jobbet och hon som ska hjälpa oss hälsar inte ens. Hon drar bara fram standardkaklet och villa att vi ska välja vilket av dem vi vill ha i vilket rum. När vi är intresserade av alternativ får vi suckar och stön till svar och hon är inte ett dugg intresserad av de inspirationsbilder vi har tagit med för att visa vad vi är ute efter. När vi säger att vi gärna har marmor eller liknande i hallen, får vi bara till svar att de inte säljer natursten. Vi förklarar att det inte måste var det, utan kan likna istället, bara det är liv och färg i det. När hon då drar fram en grå död stenplatta ger vi upp.
Vi kontaktar Götenehus som i sin tur kontaktar Konradssons marknadschef som ringer upp och ber om ursäkt. Han frågar vad vi är ute efter och två dagar senare har vi alternativ och prover på väg hem i brevlådan. Det är service! Vi hade kanske otur med säljare (som inte vill sälja…) men de ordnade upp det snyggt. Vi har gått från att vara otroligt negativa till väldigt positiva och nu känner vi oss helt nöjda med allt vårat kakel. Framför allt hallen som kommer att bli så fin!

 

Garaget vet vi inte riktigt status på. Det skulle lyfts samtidigt som huset men det är fortfarande en tom grop där. De räknar på grund och hur de ska lösa den ritning de gjort. Uppföljning kommer.

 
Panel på kortsidan med vårat fina runda fönster!
 
 
 Grå dörr!
 
Det lilla sovrumsfönstret

Vi har ett hus

Och så stod det till slut ett hus där. Så som vi väntat och längtat, diskuterat och bråkat, skissat och önskat. Nu är det äntligen på plats.

 

I torsdags, den andra oktober, klockan sex på morgonen kom väggarna flygandes en efter en genom luften på lyftkranen arm och på plattan tog snickaren emot dem och fick dem på plats. Klockan åtta på kvällen stod sedan vårat hus där med takpapp på.

 

Huset är stort. Oerhört stort. I alla fall när man jämför med vår stuga som står bredvid. Men vilket hus som helst hade känts stort i jämförelse med stugan. Vi har hur som helst pratat med våra grannar och alla verkar tycka att det är fint. De säger åt mistonde det. Vi får hoppas att de fortfarande tycker det när garaget kommer också. Då blir huset femtio procent större.

 

Garaget ja. Det skulle också ha monterats i torsdags, men Götenehus behövde räkna på grunden igen då det kommit fram till att den konstruktion de ritat blev för dyr att genomföra om inte vi betalde nästan en kvarts miljon till… Det varken kan eller vill vi så nu vet vi inte riktigt vad som händer och när.

 

Vi har fått så många och trevlig besök de här dagarna. Stefan, Björn, Ulf, Mats, Viktor, Tilde, Tomas, Leif, Wilhelm, Kattis, farmor, Micke, Mia och Marcus. Även Andreas, Hanna och Saga som vi tyvärr missade i lördags. Tack för att ni kom förbi och för alla lyckönskningar!

 

Det känns overkligt, fantastiskt och härligt att äntligen se vår dröm växa fram. I mars är det inflyttning och plötsligt känns kommande vintern hanterbar. Man kan se ett slut.