Vilken middag
Kom precis hem från en helt fantastiskt underbar middag på en restaurang på Hong Kong Island som hette Press room.
Till förrätt blev det tre olika sorters ostron, med citron och chilisås. Sedan en tonfisk tartare med avokadoröra och chili. Till varmrätt blev det Musslor Provencale, där körsbärstomater kokat i vin tillsammans med oliver, persilja, ruccola och lite andra kryddor toppat med krustader. Avslutningsvis en pistage creme brulé med biscotti och espresso.
Jag kom fram till att det känns lite jobbigt att min nya favoritrestaurang ligger på andra sidan jordklotet...
Vi missade sista Star ferryn hem med fem minuter, så nu har jag även åkt under vattnet i biltunnel istället.
Brandlarm och bergbanor!
Nu har jag äntligen fått se lite mer av Hong Kong.
I fredags, mitt under ett möte gick plötsligt brandlarmet på kontoret. Alla gick snabbt mot trapphuset, och så var det bara att börja vandra ner de 19 våningarna... Väl nere kom vi ut på ett torg där vi hade uppsamling. På detta torg var det ett stackars bröllopssällskap som såg ganska så förvånade ut när det plötsligt välde ut en massa kontorsfolk mitt bland deras uppradade stolar, blommor och dekorationer. Som tur var hade inte brudparet kommit ännu.
Tydligen så är det bara svenska företag som bryr sig om något så fånigt som brandlarm, för av de kanske 200 personerna på torget var 100% H&M-folk!
Det var i alla fall falskt alarm, så vi kunde gå tillbaka ganska snart och då använda hissarna upp igen.
På kvällen tog jag, AnnCharlotte och Leena Star Ferryn, alltså färjan, över till Hong Kong Island där vi åt middag med utsikt mot Kowloon, fastlandet där jag bor. Vädret hade blivit varmare, så trots att klockan närmade sig tio på kvällen så satt vi ute i barärmat.
På vägen hem stannade jag och Leena till i en bar uppe i ett väldigt gammalt, flådigt hotell, på högsta vångingen.
Idag åkte vi till Hong Kong Island igen, där vi åkte upp på The Peak, vilken är ett högt berg med samma utsikt som är på de flesta foton man ser från Hong Kong. Man tog en bergsbana upp, som vissa sträckor lutade nästan hel lodrätt, vilket var mindre roligt, men jag kom både upp och ner (vilket var värre!) helskinnad. Otroligt, vackert grönt och lugnt var det där upp och vädret var klart så man såg långt.
Vi shoppade lite kläder och tyger och tog oss hemåt igen mot hotellet.
Nu ska vi strax äta middag på en restaurang vi blivit tipsade om på Hong Kong Island, så det ska bli spännande. (Färjan tar bara ca 7-8 minuter och går nästan var femte minut, så det går snabbt att ta sig över).
Imorgon ska vi mot marknaden i Stanley.
Ha en trevlig lördagskväll alla!
Hong Kong
I måndags kväll flög jag via Helsingfors över en stor del av jordklotet och ända bort till den forna engelska kollonin Hong Kong. Resan gick bra, men tog många timmar av vilka jag inte kunde sova många, trots tiden på dygnet.
Dock var det ganska så bekvämt då det bara var två stolar i bredd och man hade sin egen dataskärm i ryggen framför, där det både fanns film, tv-serier, spel och nyheter.
Jag brukar vanligtvis gilla flygplansmaten, men klockan tolv på natten är inte en svampig pannbiff särskilt lockande så en fralle med lite färskost på fick räcka. Jag hade redan fått i mig pyttipanna på flygplatsen i Sverige.
När jag landade i Hong Kong på tisdagen var klockan redan halvtre på eftermiddagen, eftersom det är sex timmars tidsskillnad. Tåget in till Kowloon åkte längs med vattnet in mot staden vilket gav en riktigt majestätiskt första vy med skyskraporna som radade upp sig längs kajkanten.
Prince hotell ligger på en av de större gatorna, Canton Road, parallellt med den kända shoppinggatan Nathan Road. Efter att ha checkat in där på ett rum ut mot vattnet, inramat av två enorma skyskrapor, mötte jag upp mina kollegor Leena och AnnCharlotte för en bit mat. Vi satt på en uteterass vid vattnet och åt bruschettas och svärdfisk och riktigt njöt av den nästan svenska sommarvärmen.
Senare tog jag och Leena en promenad längs med vattnet och tittade på en ljusshow, där husen tänds och släcks till musik, och lasrar riktas upp mot himlen i olika kombinationer utemed hela strandremsan.
På onsdagen var det då dags att gå till kontoret. Efter rundvandring och presentering av en massa folk jag har väldigt mycket mailkontakt med, som jag nu äntligen har fått ett ansikte på som man brukar säga, satt jag i möten med Globala ekonomiavdelningen resten av dagen.
Kontoret liger bara en fem minuters promenad bort från hotellet så det går väldigt snabbt att ta sig dit.
Vid sju hade jag och Leena bokat varsin bodyscrub på 76e våningen i en skyskrapa. Utsikten var enorm och det varn en väldigt skön och lugn kväll.
Idag var det dags för jobb igen efter en stor härlig frukost. Jag åt både en hel skål med färsk frukt, en nudelsoppa gjord a la minute och parmaskinka. Mums!
Maten här är faktiskt riktigt bra. Till lunch blev det också en nudelrätt med grillad biff och en vinäger dressing med citrongräs och rivna grönsaker.
Nu ikväll träffade jag min kompis Marie, som flyttade hit till Hong Kong för ett och ett halvt år sedan med sin man. Hon tog mig till en resturang där man sitter längs med ett långt stekbord och kocken fixar all mat framför dig. Både grönsaker, groddar, biff, kyckling och bläckfisk.
Vi hade massor att prata ikapp oss om så tiden bara flög iväg. Med ambition att gå till ett fik för kaffe, hamnade vi i en klädbutik resten av kvällen där jag gjorde mitt första klädfynd för resan: en gulguldig kjol i chiffong.
Så är det då fredag imorgon. Jag har möten inplanerade större delen av dagen och ska hinna med mailen där emellan. Tur att jag inte åker hem på kvällen..!
Dieter
Vet ni till exempel var ordet banta kommer ifrån?
Dieter genom tiderna
Var Vilhelm Erövraren den förste jojobantaren? Och fungerar verkligen cigarettdieten? Här är några olika dieter som förespråkats genom historien:
Länge förstod man inte sammanhanget mellan mat och kraftig övervikt. Folk hade säkerligen andra problem, dessutom var fetma inte särskilt utbrett. Lyckades man äta upp sig några kilon ansågs det till skillnad från idag bara bra.
Ett undantag är Vilhelm erövraren, kung av England. Det sägs att Vilhelm var så överviktig att han 1087 inte längre kunde sitta på sin häst, och påstås ha ersatt all fast föda med alkohol för att gå ner i vikt. Det finns dock inga rapporter om huruvida just den här dieten fungerade, men upp på hästen kommer han åtminstone igen. Samma år dör Vilhelm nämligen ironiskt nog av bukskador han fått då han ramlat av sin häst.
Första bantningskurerna
Först på 1800-talet började det dyka upp olika bantningsdieter bland allmänheten:
Begravningsentreprenören William Banting, 1796-1878, är känd för att ha gått ner kraftigt i vikt genom att äta kolhydratfattig kost. Under loppet av ett år har William Banting gått ner 21 kilo, och hans viktsuccé ger upphov till ordet ”bant” (Do you bant?).
1849 introducerar Horace Fletcher ”The Chewing Diet”. Enligt Fletcher ska man tugga maten så länge att den blir flytande. Alla fasta bitar spottas ut, medan den söndertuggade maten sväljs genom att man lutar huvudet bakåt.
1900-talet: Cigaretter och grapefrukt
1918 publicerar läkaren Lulu Hunt Peters sin bok Diet and Health, with the Key to the Calorie. Dr. Lulu har själv haft problem med övervikt, men lyckas gå ner i vikt med sin egen metod som går ut på att räkna kalorier - en tidig variant av Viktväktarna. I boken finns bland annat listor på portioner som innehåller 100 kalorier, ofta med mycket kolhydrater.
På 1920-talet förekommer det att folk följer cigarettdieten. Lucky Strikes trycker till och med på den aptithämmande effekten i sina annonser: ”Reach for a Lucky instead of a sweet.”
På 30-talet går kändisarna på ”The 18-day Hollywood diet”. Dieten, som marknadsförs av citrusindustrin, går ut på att i princip bara äta grönsaker och grapefrukt.
1939 släpps ett antal bantningspiller ut på marknaden. De stoppas dock så småningom då de amfetaminstinna pillren är hälsovådliga.
1961 startar Jean Nidetch, en amerikansk hemmafru, en diskussionsgrupp om diet och vikt. Sjutton år senare säljer hon sitt imperium ”Viktväktarna” för åtskilliga miljoner dollar.
1966 publicerar läkaren Robert Atkins en artikel i Harper’s Bazaar. Atkins förespråkar en kolhydratfattig kost, och ger upphov till ”Atkinsdieten”.
1990 rasar Oprah Winfrey i vikt med hjälp av Optifast. Flertalet kändisar använder liknande metoder. Men året efter har Oprah Winfrey gått upp i vikt igen, och säger ”No more diets!”. Lightprodukter ersätter feta varor, och i butikerna dyker nyckelhålsmärkningen upp.
2000-talet: Snabba kolhydrater blir den nya viktboven. GI-metoden, LCHF och Atkinsdieten blir de nya inne-dieterna. Istället för att banta, d.v.s. gå ner i vikt på snabbast möjliga vis, handlar det om att lägga om sin livsstil och hitta balans mellan viktminskning och matnjutning.
Text: Linnea Swärd
http://www.tasteline.com/Inspiration/Nyheter/Bantning-genom-tiderna/
I väntan på matinéshow
I väntan på matinéshow, sitter jag och Isabelle på Tyrol. Om bara tre kvart kommer Carola att inta scenen med låtar av Elvis och Straisand. Lite impuls att sticka iväg på konsert bara så där, men varför inte?!?
Panik!
Oj vilken panik det blev igår.
Just som jag gått ner för Kungsgatan och rundar den lilla fontänen på andra sidan gatan av Svampen, med en burgare i ena handen och påse i den andra, så ringer mobilen i väskan samtidigt som jag lyckas hitta en lös platta i marken. Den kliver jag givetvis på varav den sjunker ner och som en katapult, skjuter den upp vatten under hela min klänning. Smutsigt vatten rinner sedan utmed hela benen, ner i skorna, och det känns som om jag är 3 år och varit med om en olycka efter att just slutat med bölja…
Blöt, förvånad och lite smått irriterad drar jag upp mobilen där jag missat det samtal som nyss ringde. På telefonsvararen har mamma meddelat att bion jag och Isabelle ska se på Park, inte alls visas på Park för där är det tomt. Snabbt drar jag upp biljetterna ur väska och mycket riktigt – biovisningen är i Sickla!
Just då svänger pappas bil upp bredvid mig. Jag hoppar in och med gasen i botten kör vi mot Nacka. Eller, jag så mycket gas man nu kan använda i den ohyggliga trafik som är inne i city, och framför allt på Centralbron. Men vi hinner och fem i sex kliver vi in på biografen i Sickla. Puh!
Filmen var i alla fall väldigt bra och mysig. De hade fått till den där speciella Svensson Svensson-känslan och helt klart en mysig film att se.
Hoppas ni fick i er lite kanelbullar igår på Kanelbullens dag. Det fick i alla fall jag!
Bio med Isabelle
Det ska verkligen bli kul att se om de lyckas få till den där sarkastiskt komiska som de brukar vara så duktigt på.
Filmen handlar om att Lena och Gustav, föräldrarna, närmar sig sin 30åriga bröllopsdag. Men Lena är trött på att Gustav bryr sig mer om fotboll än om henne och vill skiljas. För att ge sitt äktenskap en sista chans åker de iväg på en weekend. Dock bor där också, just denna helg, en gammal känd fotbollsspelare...
Vi syns efter jobbet Isabelle!
Underbar dag
En del slutade självklart på en smörstekt smörgås toppad med hemodlade ärtskott på kvällen.
På vägen hem stannade vi till och tog en geocache som var helt ny sedan ett par dagar. Den visade sig ligga på Erik Åbergs mormors tomt!
För er som inte vet vad en geocache är, så är det som att leka skattjakt ungefär. Det finns cache:ar, eller gömmor, utplacerade överallt över hela världen. Dessa är utmärkta på en "gemensam" karta med sina koordinater och med hjälp av en gps och ledtrådar ska du hitta till denna plats och registrera in att du varit där.
Det är olika svårighetsgrader på dem. Vissa är enkla att hitta, vissa måste du klättra och dyka för att nå.
Vi har cache:ar från Öland, Oskarshamn, Halmstad, Florida och självklart också Stockholm. Det är ett väldigt bra sätt att få ett utflyktsmål för ofta placeras dessa geocache:ar på ett vackert, historiskt intressant eller bara rolig plats.
Sen har det ju blivit ganska enkelt nu när du kan ha kartor och gps med dig i mobilen!
Väl hemma slog Oskar vass och jag började plocka undan krukor och annat inför vintern. Sedan tog vi båten ut i den klara, starka solen och fiskade. Vi provade både kastspö och metspö. Fiskarna slog runt om oss, men ingen nappade på vårat bete. En var på och naffsade mot slutet, men släppte.
Vi var glada ändå för vi fick ett par riktigt sköna timmar på sjön.
