Mörka november
Åren går

Höstens färger bleknar
Julen nalkas än en gång
Allt förändras
Men är ändå det samma
Som en ny bil
Ett mörker trycker
Från alla håll en skugga
Som lagt sig över världen
Jag är tacksam
Tacksam för de jag älskar
För kärleken omkring mig
________ ________ _______ _______
Tänk att vår lilla dotter är här. Ett oskyldigt litet barn med hela världen att upptäcka, äventyr att utforska och människor att lära känna.
Den ofantliga och oändliga kärleken till henne är obeskrivlig.
Hon är bara tolv veckor. En sådan liten del av mitt liv men samtidigt den största.
Det är lätt att bli klyschig och sentimental men det är precis som jag känner. Glädjetårarna har runnit längs mina kinder mer än en gång sedan hon föddes. En sann glädje; något oförstört och genomgående fint utan en ond tanke i kroppen.
Rädslan för vad som kan hända henne med allt som sker runt omkring oss nu är enorm och skrämmande.
Världen skulle vara en annan plats om vi alla var barn.

Trackback